*Glamour*

I just followed My heart!
And it took me to u <3


And 2 years later, i still trust what My heart told me, and i Will always listen to it!

För fick jag välja igen, skulle jag fortfarande välja dig <3

Tobias

Mm nu har jag åkt ut till nilsby till min kära familj, orkar inte sitta själv i stan utan bil. Älski ska jobba borta till nästa onsdag :/ drygt det! Men blir ju pengar.. Eftersom ja fick sparken när ja berätta att jag var gravid så behöver vi alla små kronor vi kan få. Men saknaden är stor när du åker bort <3 blir tomt! Tobias är ju min bästa vän samt min Livskamrat.

Så åkte som sagt ut hit och umgås med mina kära syskon, försökte göra slingor på mig nyss vilket inte gick ett dugg bra :p blev orangehårig, så det får bli att färga om det imorn! Att jag aldrig lär mig, men vill så gärna ha ljusa slingor men mitt hår är och kommer tydligen alltid vara för mörkt för det tyvärr :/ så får väl se om ja kanske kan ha någon ljus slinga kvar i och färga resten mörkt igen. Kan ju bli snyggt det också?!:)
Märks imorgon.

Saknar dig älskling <3 älskar dig något så fruktansvärt mycket.
Jag är så glad på ett sätt att allt som hänt har hänt för det visar bara va starka vi är och att vår kärlek är starkare än något annat! Finns bara du för mig och nu ska vi bli familj <3

Jag sitter med middagen och försöker äta men det är någon som är vääääldigt livlig och sparkar som en tok!;)
Men såhär nyttig som jag varit under graviditeten har jag nog aldrig varit under hela mitt liv :p tappade sugen för godis, dricka och allt sånt! Inte fören nu (vecka 23) typ som ja börjat äta lite choklad och sånt :) vilket är bra! Men varit sämre på att röra på mig då allt är så tungt och värker. Och jag som hatar att gå upp i vikt, så jag har det väldigt jobbigt med mig själv faktiskt! Så ja hoppas det vänder direkt efter och att man rasar i vikt.. Varit väldigt jobbig att umgås med tror ja för att ja låter så bitter över att vara gravid. Men är ju inte min underbara dotter ja är bitter på utan själva grejen att vara gravid, det är inte riktigt min grej. Strävat hela livet efter att gå ner i vikt och försökt hålla det liksom och nu blir man bara tyngre och tyngre och man orkar inte röra sig på samma vis. Så det är den biten jag verkligen avskyr!
Men att bli mamma ser ja fram emot något så fruktansvärt mycket, älskling är lika glad han. Han kommer bli världens bästa pappa. Det är han som tjatat om barn faktiskt :) så han är ju sååå överlycklig nu! Och man blir så mysigt glad och varm på insidan när man ser hur han pratar om det, beter sig och tar hand om mig med mera :) såå glad att det är vi <3
Klart man är rädd också då det är ett helt nytt äventyr liksom, Något man aldrig varit med om tidigare! Så det är underbart och lite skrämmande ;) men kommer nog gå bra :)
Så himla älskad kommer hon vara <3

Japp! Från att ha gått och trampat på botten utan att tro att man skulle ta sig någonstans, doktorer hit och dit, saknaden av santo, sömnlösa nätter och mörka dagar och minnen så började år 2012 och man bad om att det skulle bli ett bra år! Och det började verkligen med jordens bästa överraskning Stickan visade att jag var gravid! Både jag och älskling blev så glada att vi nästan grät, som en liten ängel sänt från ovan blir hon <3
Ni hörde rätt! En liten dotter ska vi få och hon är beräknad till 3september :) vi är så glada att vi inte finner ord!
Men det är inte lätt att vara gravid inte, låg och spydde dom första 12-13 veckorna :/ och bäckenebotten är redan mjuk så har ont 24/7 så ja knappt kan gå lr sitta ibland, jag hör nog till dom kvinnorna som bara vill att det ska vara över så man får ligga och snosa och njuta av varje minut man har med henne istället för att gå runt såhär och bara bli tjockare och tjockare med värk :) såhär kommer en bild på våran lilla dotter! Mamma och pappa längtar tills dagen du föds <3

Har inte bloggat på jag vet inte hur länge, men tappade allt där ett tag! Varit kaos och jag trodde inte för 1 år sedan att jag skulle sitta där jag är idag! Så mycket har hänt att ja inte ens klarar av att ta upp hälften, huvudsaken är att man idag känner att man står med båda fötterna på jorden ( och lite utanför) :p och att allt äntligen ordnar upp sig. Mina nära och kära vet vad jag menar och pratar om och det är allt som behövs sägas just nu!
Men man kan säga att jag och min sambo är ett levande bevis på att man kan klara allt!


Jag vill iaf ägna mitt 1a inlägg år 2012 till den mest underbara varelse som någonsin satt sin tass på denna jord och som sorgligt nog inte finns bland oss längre ;( och det är till dig Santo, min underbara Santo, fäller tårar nu. Kan fortfarande inte säga ditt namn lr tänka på dig utan att tårarna sprutar! Du va seriös mitt ALLT.
Du har lämnat ett sådant tomrum som aldrig kommer att kunna fyllas någonsin. Och jag har än idag inte accepterat det och ja kommer nog aldrig att göra heller, och jag plågar mig själv med att det är mitt fel och om jag bara gjort saker och ting annorlunda så hade det inte behövt bli så mm. Och det tär så på mig, men du va sjuk och jag tog det här svåra beslutet då ja inte orkade se dig lida längre ;( det värsta beslut ja någonsin tagit, än idag hör jag dina tassar när du går över parketten här hemma och ser dig framför mig hur du smyger in i sovrummet tittar lite försiktigt på mig och väntar på att jag ska säga varsågod så du kan lägga dig bredvid mig i sängen. Det är verkligen sådan smärta, som aldrig verkar vilja domna av. Du är så saknad och älskad och jag önskar att jag aldrig tagit beslutet ;( att det fanns något man kunde göra! Men enligt veterinären så hade hela ditt tarmsystem gått sönder ;( och enligt henne var det här snällast mot dig. Älskade dig mer än vad jag någonsin älskat någon förut.
Min älskade underbara Santo må du vila i frid! Mamma älskade dig mer än något och önskar hon kunde spola tillbaka tiden och gjort allt annorlunda för att rädda dig, men jag visste inte att du va så sjuk ;( förlåt!